Frågor och svar om elmätning

Ja, men det är endast den elanvändare som har tecknat elnätsavtalet som kan begära byte av mätmetod. Elanvändarens begäran kan också inkomma via ett ombud med fullmakt från elanvändaren, eller genom avtal med ett elhandelsföretag.

Frågan är inte tydligt reglerad i mätföreskrifterna, men har prövats av Ei i två tillsynsärenden.

Ärendena har gällt anmälningar från elanvändare som begärt månadsmätning men nekats byte av mätmetod av elnätsföretaget. I det ena ärendet fick elnätsföretaget rätt och i det andra ärendet fick kunden rätt.

• Elnätsföretaget fick rätt att timmäta anläggningen eftersom effekttariffer skulle implementeras (ärendenummer 2022–102886).
• Kunden fick rätt eftersom elnätsföretaget hänvisade till att bytet av mätmetod var administrativt krångligt och tidskrävande. Det var inte tillräckliga skäl för ett nekande av begäran om månadsmätning enligt Ei. Däremot har elnätsföretag rätt att ta ut en kostnad för byte till månadsmätning (ärendenummer 2022–103594).

En begäran om byte av mätmetod ska behandlas av elnätsföretaget när den kommer in.

Om det finns oklarheter när elanvändaren vill att ett byte av mätmetod ska genomföras, eller om begäran blivit inaktuell, kan elnätsföretaget kontakta den som har skickat in en begäran för att få kompletterande uppgifter.

Elnätsföretaget ska inte bedöma om lämplig mätmetod tillämpas utifrån elhandelsavtalets avtalsvillkor. Elnätsföretaget har inte, och ska inte ha, specifika uppgifter om vilket elavtal elanvändaren har eller dess avtalsvillkor.

Nej, det finns ingen begränsning i hur ofta elanvändaren kan begära ett byte av mätmetod. Däremot kan elnätsföretaget ha rätt att ta ut en avgift för byte av mätmetod till månadsmätning.

Bytet ska utföras av elnätsföretaget snarast möjligt, det har Ei beslutat i ett tillsynsärende.

Ja. En fullmakt innebär att någon agerar i någon annans (fullmaktgivarens) ställe och kan utföra handlingar eller fatta beslut åt någon annan.

Den som agerar med fullmakt (ombudet) ska alltså i praktiken betraktas som fullmaktsgivaren själv. Till exempel är ett avtal som har tecknats av någon med fullmakt bindande, på samma sätt som om fullmaktsgivaren hade tecknat det själv.

En begäran från ett ombud med fullmakt från elanvändaren bör betraktas som att det är elanvändaren själv som begär tim- eller kvartsmätning, avräkningsmetoden ska därför ändras till dygnsavräkning i enlighet med 7 kap. 1 § sista stycket i mätföreskrifterna. Ei har inte prövat frågan i något tillsynsärende.

Elanvändare kan fortfarande begära timmätning, även om det resulterar i kvartsmätning.

Ja. Enligt 7 kap. 1 § i mätföreskrifterna ska elnätsföretaget skicka mätvärden med samma energiupplösning som de har registrerats. Elnätsföretaget ska alltså skicka kvartsmätvärden om anläggningen kvartsmäts.

Kravet på elnätsföretag att skicka mätvärden med samma energiupplösning som de har uppmätts anges i 7 kap. 1 § EIFS 2023:1, och även i den föregående versionen av mätföreskrifterna EIFS 2016:2. Detta är alltså inga nya regler utan bestämmelser som gällt under en längre tid.

Ja, elnätsföretaget ska rapportera resultaten av sina mätningar och bibehålla energiupplösningen vid rapportering enligt 7 kap. 1 § i mätföreskrifterna.

Energiupplösningen inkluderar mätvärdenas tidslängd, det vill säga timme, kvart eller månad. Ett undantag från regeln finns för mätare som inte kan kvartsmäta, vid timmätning ska kvartsmätvärden i så fall i stället beräknas innan de rapporteras.

Ja, fram till 1 januari 2025. I mätföreskrifterna beskrivs mätning och hantering av mätdata för kvarts-, tim- och månadsmätning.

Från 1 januari 2025 upphör bestämmelser om timmätning och då ska samtliga anläggningar kvartsmätas.

Om elnätsföretag timmäter anläggningar (som inte måste kvartsmätas) efter den 1 januari 2025 tillämpar nätföretaget en mätmetod som inte beskrivs i mätföreskrifterna. Enligt 6 kap. 5 § i ellagen är endast den mätning som beskrivs i mätföreskrifterna kostnadsfri för elanvändare.

Elnätsföretaget är skyldigt att meddela elhandelsföretaget om byte av mätmetod inom 3 månader efter det att elnätsföretaget har mottagit begäran om tim- eller kvartsmätning från kundens elhandelsföretag.

Det betyder att elnätsföretaget har 3 månader på sig att genomföra bytet.

Det finns regler i ellagen och i Ei:s nu gällande föreskrifter och allmänna råd (EIFS 2023:1) om mätning, beräkning och rapportering av överförd el (mätföreskrifterna). Reglerna innebär att när en kund ingår ett elhandelsavtal som kräver tim- eller kvartsmätning, ska elhandelsföretaget meddela elnätsföretaget om att kvartsmätning behövs.

Elnätsföretaget ska meddela elhandelsföretaget (elleverantören) när kvartsmätning startar. Detta möjliggör att kunden kan ha elavtal som baseras på timpris eller kvartspris.
Ei har utövat tillsyn över hur elnätsföretagen följer reglerna enligt ovan. Mer information finns i Ei:s PM2020:07 - Tillsyn av regler för mätning, beräkning och rapportering av el.

För uttagspunkter med ett abonnemang för en huvudsäkring till och med 63 A kan både månads- och dygnsavräkning tillämpas.

Elnätsföretaget ska tillämpa lämplig avräkningsmetod för mätpunkten och får därmed välja avräkningsmetod. Men om ett kvarts- eller timprisavtal tecknas, eller om elanvändaren begär kvarts- eller timmätning, ska mätpunkten dygnsavräknas, enligt 6 c § i mätförordningen.

En elanvändare har inte lagstöd för att begära en viss avräkningsmetod. Elanvändare har däremot lagstöd för att begära att en viss mätmetod ska tillämpas, mätmetoden kan påverka vilken avräkningsmetod nätföretaget kan (och därför ska) tillämpa.

Elanvändarens rätt att begära en viss mätmetod kan i vissa fall begränsas av elnätsföretagets skyldigheter som följer av regelverk. Elnätsföretag kan därför neka en sådan begäran i vissa fall, men behöver ha lagstöd för ett nekande om en elanvändare begär ett byte av mätmetod.

Frågan om elnätsföretagets rätt att neka en begäran om byte av mätmetod har prövats av Ei i 3 tillsynsärenden. Ärendena har gällt anmälningar från elanvändare som begärt månadsmätning men nekats byte av mätmetod av elnätsföretaget.

• I det ena ärendet fick elnätsföretaget rätt att timmäta eftersom effekttariffer skulle implementeras (ärendenummer 2022–102886).
• I de två andra ärenden fick kunden rätt eftersom elnätsföretaget hänvisade till att bytet av mätmetod var administrativt krångligt och tidskrävande. Det var inte tillräckliga skäl för ett nekande av begäran om månadsmätning enligt Ei. Däremot har elnätsföretag rätt att ta ut en merkostnad för byte till månadsmätning (ärendenummer 2022–103594 och 2022–103599).

Nej. En uttagspunkt kan kvartsmätas (eller timmätas som undantag fram till 1 januari 2025) och månadsavräknas om säkringen är 63 A eller lägre, det följer av 1 d § i mätförordningen.

Senast 2027 ska alla elnätsföretag implementera tidsdifferentierade effektavgifter, enligt Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd (EIFS 2022:1) för utformning av nättariffer för ett effektivt utnyttjande av elnätet. Elnätsföretag kan ansöka om dispens från detta krav.

Ei anser inte att kravet på att tillämpa tidsdifferentierade effektavgifter innebär att månadsavräkningen försvinner, eftersom en uttagspunkt kan tim- eller kvartsmätas och månadsavräknas.

För att schablonavräkningen/månadsavräkningen helt ska försvinna som möjlig avräkningsmetod måste mätförordningen revideras. Det är regeringen som beslutar om förordningar.

Observera att rapportering av enskilda mätvärden ska omfatta energivärden med den energiupplösning som de har registrerats med i mätpunkten, det följer av mätföreskrifterna (EIFS 2023:1) 7 kap. 1 § första stycket. Så om en uttagspunkt kvartsmäts men månadsavräknas, ska nätföretaget vid den månadsvisa rapporteringen rapportera kvartsvärden till elanvändaren och elhandelsföretaget.

Ja. I 6 b § mätförordningen framgår att för månadsavräknade anläggningar ska mätning avse överförd el under högst en månad. Tidsperioden för månadsavräknade anläggningar får maximalt vara en månad.

Det framgår också att anläggningarna ska ingå i förbrukningsprofilen, även om de kvarts- eller timmäts, om mätvärden rapporteras månadsvis. Elnätsföretag ska alltså kunna tillämpa tim-, kvarts- eller månadsmätning och dygns- eller månadsavräkning för sådana anläggningar.

Observera att endast uttagspunkter med ett abonnemang med en säkring om högst 63 A får månadsavräknas.

Frågan har inte prövats av Ei, men vi kan inte se lagstöd för elnätsföretag att på eget initiativ ta bort månadsavräkningen och neka elanvändare att, efter begäran, månadsmäta anläggningen. Enligt mätförordningen kan uttagspunkter med ett säkringsabonnemang till och med 63 A antingen dygns- eller månadsavräknas.

En elanvändare kan inte begära en viss avräkningsmetod. Elanvändaren har dock lagstöd för att begära en viss mätmetod (som månadsmätning), vilket i sin tur leder till att anläggningen måste månadsavräknas.

Elnätsföretaget kan neka en elanvändares begäran om månadsmätning, om en viss mätmetod krävs för nätverksamheten. Ett exempel kan vara om elnätsföretaget tillämpar effekttariffer för elanvändare.

Kunden har endast rätt att begära en viss mätmetod, det finns inga rättigheter för kunden när det gäller avräkningen. Kunden kan alltså inte begära månadsavräkning för uttagspunkten. Se även Ei:s svar på frågan ”Bestämmer elnätsföretaget över vilken avräkningsmetod som tillämpas?"

Ja, men det kan finnas tekniska begränsningar som gör att mätare inte kan månadsmäta uttag och timmäta inmatning.

Ei anser att om kunden begär månadsmätning och det finns tekniska begränsningar som driver kostnader måste kunden ta merkostnaden för den särskilda mätningen.

Enligt ellagen är endast den mätning som anges i mätföreskrifterna kostnadsfri. Att tillämpa olika mätmetoder vid inmatning och uttag beskrivs inte i föreskrifterna, och är därför inte kostnadsfritt.

Kunden har alltså rätt att begära en viss mätmetod (och betala för den), och elnätsföretaget måste ha stöd för att neka. Frågan har inte prövats inom ramen för Ei:s tillsyn.

Nej, om mätpunkten ska ingå i förbrukningsprofilen ska rapportering för månadsavräknade anläggningar göras en gång per månad.

I 1 d § i mätförordningen framgår att förbrukningsprofilen avser summan av den totala mängd el som registreras per kvart i schablonberäkningsområdet för sådan förbrukning i uttagspunkter som har en huvudsäkring om högst 63 ampere och vars mätvärden rapporteras månadsvis.

Ja. I förordningen (1999:716) anges vilka mätpunkter som ska mätas och rapporteras med 15 minuters tidsupplösning. Där framgår att elnätsföretag ska rapportera resultaten av sina mätningar. Från 1 november 2023 ska rapporterna visa mätresultaten för varje kvart på dygnet.

Av mätföreskrifterna framgår att vid rapportering av enskilda mätvärden ska rapporteringen omfatta energivärden med den energiupplösning som de har registrerats med i mätpunkten. Det innebär att om man mäter med kvartsupplösning ska det kvartsmätvärdet också rapporteras.

När det gäller hur mätvärden ska rapporteras framgår det av mätföreskrifterna att nätföretag ska rapportera mätvärden samt anmälningar och underrättelser till elanvändare och producenter via det internetbaserade media (Mina sidor) som är tillgängligt hos elnätsföretaget. Om internetbaserat media finns tillgängligt ska mätresultaten rapporteras via Mina sidor.

Ja, om elanvändaren eller producenten begär det. Av 1 kap. 6 § i mätföreskrifterna framgår att elnätsföretag ska rapportera mätvärden samt anmälningar och underrättelser till elanvändare och producenter via det internetbaserade media som är tillgängligt hos elnätsföretaget. Elektronisk kommunikation i meddelandeformatet EDIEL ska användas om elanvändaren eller elproducenten begär detta.

När det gäller information om historisk förbrukning framgår också (se 12 kap. i mätföreskrifterna) att elnätsföretaget ska tillhandahålla elanvändaren uppgifter om förbrukning i aktuell tid.

Om mätvärden tillhandahålls till företag som elanvändaren utsett och skickas som EDIEL-meddelande, ska det skickas i EDIEL-format. Detta innebär att rapportering av mätvärden ska visas i aktuell tid, så länge de inte skickas via EDIEL-meddelanden (då de i stället ska skickas i normaltid).

Det finns inga undantag från elnätsföretagens skyldigheter, enligt mätförordningen och mätföreskrifterna, att månadsvis samla in och rapportera mätvärden för månadsavräknade anläggningar.

Ei anser att när mätvärden saknas ska elnätsföretag vidta alla åtgärder som är inom företagets kontroll, så att mätvärden kan samlas in och rapporteras senast vid nästkommande rapporteringstillfälle (månadsskifte). I vissa fall kan åtgärder kräva lite längre tid, men det är få problem som inte elnätsföretag bör kunna klara av att åtgärda inom en kortare period än 4 månader.

Elmarknadshandboken är branschens dokument och ett verktyg där rekommenderade rutiner beskrivs i syfte att underlätta för aktörerna, bland annat om vad som gäller enligt lag, förordning och föreskrifter. Elmarknadshandboken är inte rättsligt bindande, det som framgår i rättskällor såsom föreskrifter gäller alltid före något som tagits fram i en standard eller branschpraxis.

Här kan du ta del av Svensk elmarknadshandbok (elmarknadshandboken) Länk till annan webbplats.

Elnätsföretag är skyldiga att skicka historiska mätvärden i enlighet med Ei:s föreskrifter och allmänna råd EIFS 2016:2 om mätning, beräkning och rapportering (mätföreskrifterna).

Elnätsföretaget ska även på kundens begäran lämna uppgifterna utan särskild kostnad till det företag som elanvändaren har utsett enligt 12 kap. 1-2 §§ i mätföreskrifterna.

Elnätsföretagen är skyldiga att mäta och registrera mängden överförd el enligt ellagen (6 kap. 1 §) samt rapportera resultaten av de mätningar som görs (6 kap. 3 §).

Ei har tillsynsansvar enligt ellagen och kan öppna tillsyn när myndigheten får indikationer om att elnätsföretagen inte uppfyller kraven. Ei kan antingen efter anmälan från tredje part eller på eget initiativ utöva tillsyn över att elnätsföretagen följer kraven om funktionskrav på elmätare.

I det fall ett elnätsföretag inte följer reglerna efter den 1 januari 2025, till exempel genom att inte installera elmätare med de funktioner som krävs, har Ei möjlighet att förelägga elnätsföretaget, vid vite, att följa bestämmelserna. Läs mer i rapporten Funktionskrav på elmätare Ei R2017:8 - Författningsförslag, i kapitel 6 och på Ei:s sida om tillsyn.

Nej, det finns inga undantag. All överförd el i ett koncessionspliktigt elnät ska mätas.

Nej. Elnätsföretagen är skyldiga att mäta och registrera mängden överförd el enligt ellagen (6 kap. 1 §). Ei har inga möjligheter att meddela undantag från bestämmelserna om mätning av el och inte heller från funktionskraven. De möjligheter till undantag som finns från reglerna om funktionskrav handlar om rikets säkerhet (32 § mätförordningen (1999:716)). Några andra skäl till undantag finns inte. Ei kan därför inte ge undantag eller uppskov från bestämmelserna i mätförordningen.

Funktionskraven gäller från den 1 januari 2025. Det finns övergångsregler som innebär att om mätning per kvart är möjlig ska en kund (eller en elproducent) kunna begära det från och med den 1 november 2023 (mätförordningen 6 a och 6 c §§).

Mer om funktionskraven finns i Ei:s rapport Ei R2017:8 Funktionskrav på elmätare – Författningsförslag. 

Elnätsföretag och elanvändare har ingått elnätsavtal där elanvändares skyldigheter regleras närmare. Om elanvändare bryter mot avtalet blir detta en civilrättslig fråga mellan kund och elnätsföretag.

Elnätsföretag ska uppfylla krav om mätning och kan till exempel begära handräckning från Kronofogden för att säkerställa att ett mätarbyte kan genomföras. En anläggning kan även frånkopplas om elanvändare bryter mot elnätsavtalet (se 11 kap. 2 § ellagen).

Genom att kunden har tecknat ett elnätsavtal har den godkänt att mätaren ska vara lätt åtkomlig för nätföretag, se avsnitten 3.4 och 3.5 i allmänna avtalsvillkor för anslutning av elektriska anläggningar till elnät och överföring av el till sådana anläggningar NÄT 2012 K (rev 2). Läs mer om allmänna avtalsvillkort på Energimarknadsbyrån. Länk till annan webbplats.

Vid frågor kring installation av nya mätare, kontakta elnätsföretaget.

De 7 funktionskraven på elmätare följer av förordning (1997:716),

Mer om funktionskraven finns här.

Kravet på ett gränssnitt på elmätaren för kunden följer av funktionskraven på nya elmätare. För att öppna gränssnittet krävs att kunden begär det, detta är en del av funktionskraven.

Det innebär att elnätsföretaget behöver vidta åtgärder för att öppna kundgränssnittet när kunden så begär. Dessa krav regleras i mätförordningen (förordning (1999:716) om mätning, beräkning och rapportering av överförd el) och kravet gäller från den 1 januari 2025. Det betyder att även om kunden har en ny elmätare (som är förberedd med funktioner enligt funktionskrav) så har inte elnätsföretaget skyldighet att ha alla andra system på plats för att uppfylla funktionskraven.

Mer om funktionskraven finns i här.

I mätföreskrifterna föreskriver Ei om elnätsföretagens skyldighet att mäta, samla in mätdata, beräkna och rapportera mängden överförd el.

Elleverantörer har en skyldighet att anmäla uppgifter till elnätsföretag, bland annat vid övertagande eller påbörjande av elleverans till en elanvändare och vid övertagande av balansansvar. Elleverantörernas skyldigheter regleras framför allt i 10 kap.

Ett elnätsföretag ska mäta och registrera mängden överförd el enligt 6 kap. 1 § ellagen. All användning av el i det koncessionspliktiga nätet ska mätas, det finns inga undantag från detta krav.

Brukstidsmätning uppfyller inte lagkrav om inte mängden överförd el mäts.

En elleverantör som har leveransavtal med fler än 200 000 elanvändare ska kunna erbjuda avtal med dynamiska elpriser, enligt 9 kap. 18 § ellagen.

Detta regleras inte i mätföreskrifterna.

Ei har föreskrivit hur man kan beräkna kvartsmätvärden under en övergångsperiod till utgången av december 2024. Av det tillhörande allmänna rådet till 5 kap. 1 § i mätföreskrifterna som träder i kraft 1 november 2023 (EIFS 2023:1), framgår att beräkning av kvartsmätvärden bör ske genom att fördela energin jämnt över tiden, det vill säga att nätföretaget dividerar uppmätta timmätvärden med fyra.

Det regleras inte i föreskrifterna hur delning av timmätvärden ska genomföras i detalj om ett timmätvärde till exempel innehåller alltför många decimaler eller ojämna värden som inte går att fördela till ett jämnt mätvärde. Genom en inte alltför detaljerad reglering lämnas utrymme till branschen att avgöra vilken metod som är lämpligast.

För mer information, se branschens anvisningar i deras Ediel-anvisning 1 (ediel.se) Länk till annan webbplats..

Kravet på ett kundgränssnitt på elmätaren gäller från den 1 januari 2025 (funktionskraven). Från och med det datumet ska gränssnittet finnas och det ska öppnas och stängas kostnadsfritt av elnätsföretaget på kundens begäran.

Före den 1 januari 2025 finns inget krav på gränssnitt (mätförordning (1999:716). Om elnätsföretaget har satt upp en mätare med kundgränssnitt och kan öppna detta kundgränssnitt före den 1 januari 2025 får elnätsföretaget hantera detta på bästa sätt. Enligt ellagen kan en kund klaga till Ei vad gäller vissa kostnader.

Läs mer här om anmälan till Ei.

Kravet på ett kundgränssnitt på elmätaren gäller från den 1 januari 2025 (funktionskraven). Här kan du läsa mer om funktionskraven på elmätare.

Enligt reglerna ska en elmätare utrustas med ett kundgränssnitt som stöds av en öppen standard, det vill säga ett standardiserat gränssnitt som används i ett medlemsland i Europeiska unionen och hålls uppdaterat. Ett kundgränssnitt som stöds av en öppen standard ska vara kostnadsfritt för kunden efter 1 januari 2025.

Är mätaren utrustad enligt reglerna och kundens utrustning har en annan typ av port eller anslutning ska kunden kunna köpa en eventuell adapter på marknaden, det vill säga bekosta det själv. Ei kan inte pröva om ett specifikt gränssnitt följer reglerna innan reglerna träder i kraft.

Ja det finns regler. Elnätsföretaget är ansvarigt för att mäta och registrera mängden överförd el enligt ellagen (1997:857). Ett elnätsföretag får inte ta ut andra kostnader för mätning än de som nämns i ellagen.

Det betyder att om kunden har begärt att få en annan mätning än den som elnätsföretaget tillhandahåller enligt ellagen, till exempel om kund vill ha tätare mätintervall än vad ellagen kräver, kan kunden behöva betala för till exempel mätarbyte. Om kunden inte har begärt särskild mätning ska kunden inte betala för mätarbyte. I ellagen förklaras även mätning av el i inmatningspunkt (elproduktion).

Eventuella kostnader kan, enligt ellagen, prövas hos Energimarknadsinspektionen (Ei) som tvistlösande myndighet.

Ja, enligt ellagen ska ett elnätsföretag se till att kunden får lämplig information i samband med installation av ny elmätare.

En elmätare ska uppfylla de nya funktionskraven för elmätare från och med den 1 januari 2025. Här kan du läsa mer om funktionskraven.

Ja, eftersom elmätning på anläggningar på högspänning (kat. 3-5) inte ingår i förbrukningsprofilen så ska dessa från och med den 1 november 2023 kvartsmätas och dygnsavräknas. Detta gäller för inmatnings-, uttags-, och gränspunkter (Mätförordningen 6 - 6 a, 6 d §§). Det finns inga undantag från eller övergångsbestämmelser för detta krav för dessa elmätare som kräver både ström- och spänningstransformatorer.