Ersättning för nätnytta

Nätägaren betalar idag nätnyttoersättning till elproducenten enligt ellagen. Hur stor ersättningen är beror på anläggningens bidrag i form av minskade kostnader för nätförluster och tariffer mot överliggande nät. Vid en eventuell tvist mellan elproducenten och elnätsföretaget prövar Ei ersättning enligt en schablonmetod. Ei ser nu över schablonmetodsberäkningen för att den bättre ska avspegla produktionsanläggningarnas faktiska bidrag.  

Nya utmaningar kommer med ett elsystem som har 100 procent förnybar elproduktion och vi ser framför oss att vi kan behöva se över begreppet nätnytta. 

Upphandling av flexibilitet

CEER, en organisation för självständiga nationella tillsynsmyndigheter inom EU, tar just nu fram en rapport om upphandling av flexibilitet som ska vara klar i maj 2020. Syftet med rapporten är att underlätta implementeringen av Ren energi-paketet på en europeisk nivå och samtidigt ta hänsyn till nationella omständigheter. Rapporten kommer att behandla hur upphandlingen av flexibilitet ska se ut, vilka förutsättningar som behövs för marknadsbaserad flexibilitet, möjliga konsekvenser för olika aktörer och vilka incitament som behövs för att nätföretagen ska använda flexibilitet.

Ei är med i expertgruppen som tar fram rapporten om upphandling av flexibilitet.

Regeringsuppdrag om kapacitetsbrist i elnäten

I oktober 2019 fick Ei ett uppdrag av regeringen att analysera kapacitetsbristen i elnäten ur flera perspektiv. Bland annat ska Ei titta på ansvar och roller kopplade till problem med nätkapacitetsbrist, undersöka omfattningen av kapacitetsbrist i elnäten, utreda hur problematiken sett ut över tid samt analysera möjliga lösningar kopplade till de problem som identifieras. I uppdraget ingår bland annat att analysera hur flexibilitet kan bidra till att avhjälpa de problem nätkapacitetsbrist kan ge upphov till.

Smarta elnätsindikatorer

Smarta elnätsindikatorer är ett antal kvantifierade mätetal som besvarar frågeställningen: hur smart är ett elnät? Genom att följa utvecklingen av smarta elnätsindikatorer över tid kan man se hur det smarta elnätet utvecklas utifrån ett tekniskt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Indikatorerna möjliggör en kvantifiering av exempelvis målsättningar för utvecklingen av smarta elnät och blir bland annat användbara för nätutvecklingsplaner. Enligt elmarknadsdirektivet ska Ei varje år samla in data för att sammanställa smarta elnätsindikatorer för Sverige. Detta ska vi göra för att kunna följa utvecklingen som en del av tillsynsarbetet.

Nätutvecklingsplaner

I Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/944 nämns nätutvecklingsplanen. I direktivet fastställs att utvecklingen av ett distributionssystem ska baseras på en nätutvecklingsplan. Denna plan ska den systemansvarige för distributionssystemet offentliggöra minst vartannat år och överlämna till sin tillsynsmyndighet.

Nätutvecklingsplanen ska skapa transparens vad gäller de flexibilitetstjänster på medellång och lång sikt som behövs, och ange planerade investeringar under de kommande 5–10 åren. Tonvikten ska här ligga på den huvudsakliga distributionsinfrastruktur som krävs för att ansluta ny produktionskapacitet och ny last, inklusive laddningsstationer för elfordon.

Nätutvecklingsplanen ska även omfatta användningen av efterfrågeflexibilitet, energieffektivitet, energilagringsanläggningar och andra resurser som den systemansvarige för distributionssystemet ska använda som ett alternativ till att bygga ut systemet. För att arbetet med nätutvecklingsplaner ska fungera optimalt för inblandade parter behöver man hitta former för genomförande. Under 2020 kommer därför CEER att skriva en artikel där man förhoppningsvis kommer överens om ett antal vägledande principer. 

Det är fortfarande för tidigt att säga något om hur vi ska implementera nätutvecklingsplaner i Sverige. Ei kommer göra ett förarbete om nätutvecklingsplaner i ett kommande projekt och vi återkommer med mer information. 

Utvecklande av incitament i intäktsramsregleringen

När Ei bestämmer elnätsföretagens intäktsramar ska vi enligt ellagen ta hänsyn till kvaliteten i sättet att bedriva nätverksamheten och i vilken utsträckning nätverksamheten är förenlig med eller bidrar till ett effektivt utnyttjande av elnätet. Inför tillsynsperiod tre (2020–2023) har Ei utvärderat och utvecklat incitamenten för att bidra till ett effektivt utnyttjande av elnäten. De uppdaterade regelverken finns i föreskriften EIFS 2019:4. (pdf 96 KB) Kvaliteten utvärderas genom leverenssäkerhetsindikatorer och incitamenten för effektivt nätutnyttjande utvärderas genom att titta på andelen nätförluster samt medellastfaktorn (medelvärdet av årets dygnslastfaktorer, där en dygnslastfaktor är dygnets medeleffekt dividerat med dygnets maxtimeffekt).

Inför varje ny tillsynsperiod beslutas individuella normnivåer per nätföretag för respektive indikator, vilka sedan jämförs med utfallet efter tillsynsperioden. Resultatet kan leda till en ökning eller minskning av den regulatoriska avkastningen. För lokalnät baseras normnivåerna för nätförluster och kvalitet på en jämförelse mellan nätföretag med liknande förutsättningar. Övriga normnivåer baseras helt på egna historiska värden. 

Ei håller på att utveckla ytterligare incitament för att stimulera inköp av flexibilitetstjänster inom projektet ”Utveckling av intäktsramsreglering för framtidens elnät”. Förslag förväntas vara klart i början av 2020 och kommer att kommuniceras på projektsidan.