Utgångspunkten i ellagen är att alla starkströmsledningar kräver nätkoncession, det vill säga tillstånd av Ei. En starkströmsledning är bland annat alla elledningar med en spänning över några tiotals volt. En vanlig 230 V ledning, som finns i alla svenska hem, är en starkströmsledning.

Förordningen om undantag från kravet på nätkoncession enligt ellagen (IKN-förordningen 2007:215) är den författning som gör att till exempel vanliga ledningar i hemmen trots allt inte kräver nätkoncession. IKN-förordningen innehåller också undantag för en del andra elledningar och elnät.

Undantagen i IKN-förordningen gäller automatiskt, men det går att ansöka hos Ei om ett bindande besked där Ei avgör om en elledning eller ett elnät omfattas av undantag från kravet på nätkoncession eller inte.

IKN-förordningen är en uttömmande lista på elledningar och elnät som inte kräver nätkoncession. Vissa av bestämmelserna är formulerade så att fler exempel på anläggningar än de som direkt räknas upp i bestämmelsen kan omfattas, men det ska fortfarande röra sig om samma typ av verksamhet. Om en anläggningstyp inte omfattas av undantag i IKN-förordningen så kräver starkströmsledningar för den anläggningen nätkoncession.

En del av begränsningarna i reglerna i IKN-förordningen framgår bara om man läser de så kallade förordningsmotiven (Fm 2007:1). Det är ett dokument som förklarar hur förordningen ska tolkas. I vissa fall är det ändå inte helt tydligt. Då har Ei fått tolka reglerna i beslut.

Texten på den här sidan utgår från vad som sägs i IKN-förordningen eller i andra hand i förordningsmotiven. I de fall där Ei har gjort tolkningar av reglerna finns länkar till Ei:s beslut. I de fall som Ei:s beslut har överklagats till mark- och miljödomstolen finns domstolens dom också med.

Interna nät

En grundförutsättning för att en elledning eller ett elnät ska vara undantaget från kravet på nätkoncession är att det är ett internt nät. Ett internt nät är ett nät eller en elledning som den som innehar nätet eller elledningen har för att överföra el till sin egen verksamhet. Till exempel kan det handla om en elledning som finns inne i en fabrik för att försörja maskiner där med el, eller ledningarna i ett hem. I vissa fall är det tillåtet att överföra el till andra också (se nedan), men överföring måste alltid ske åtminstone delvis till den som äger elledningen eller elnätet för att det ska räknas som ett internt nät.

Förutom att det ska vara ett internt nät krävs också att två andra kriterier är uppfyllda för att en elledning eller ett ledningsnät ska vara undantaget från kravet på nätkoncession. Nätet får inte ha för stor utbredning och det område som undantaget gäller måste vara lätt att avgränsa. Det måste alltså på ett enkelt sätt gå att konstatera var området slutar.

I Ei:s beslut i ärende 2013-100645 (pdf 4 MB) går det att läsa mer om hur Ei tolkat dessa kriterier. Ei fastställde i beslutet att en utökning av ett internt nät på en flygplats inte var undantaget från kravet på nätkoncession, bland annat för att nätet skulle bli för stort.

Byggnader (5 §)

Interna nät som ligger på eller i byggnader kräver inte nätkoncession. Det innebär till exempel att elledningarna som finns inne i ett bostadshus (som går till kontaktuttagen) normalt inte kräver nätkoncession. Det här undantaget gäller bara för interna nät som ligger i eller på en enda byggnad. Undantaget gäller enligt Ei inte om elnätet eller elledningen endast ligger under byggnaden, till exempel i en kulvert, se Ei:s beslut i ärende 2015-103889 (pdf 7 MB).

Överföring till uthus och liknande byggnader (6 §)

Interna nät som är till för att föra över el från en bostadsbyggnad till en anläggning eller en byggnad som inte är avsedd som bostadshus kräver inte nätkoncession, om byggnaden eller anläggningen ligger i omedelbar närhet till bostadshuset. Det här undantaget gäller till exempel överföring från ett bostadshus till en friggebod, om inte friggeboden används som bostad. Med omedelbar närhet menas framför allt när det är byggnader på en vanlig hustomt.

Undantaget gäller däremot normalt inte för överföring mellan olika huskroppar i till exempel en bostadsrättsförening. Om överföring har skett mellan olika flerfamiljshus sedan före den 1 juni 2007 får överföringen dock fortsätta utan att det krävs nätkoncession. Det gäller till exempel på många platser med äldre hyreshus.

Undantaget gäller vanligtvis inte heller när allmän väg ligger mellan bostadshuset och den andra byggnaden eller anläggningen, se mark- och miljödomstolen i Nackas dom i mål nr M 1302-16 (pdf 215 KB). I målet spelade det också in att byggnaden som ledningen gick till låg 41 meter från bostadshuset och att det var en gäststuga som därför möjligen skulle klassas som bostad i sig själv. Om den andra byggnaden är en bostad gäller inte undantaget, se mark- och miljödomstolen i Nackas dom i mål nr M 4947-13 (pdf 949 KB).

Inhängade områden (7 §)

Interna nät som ligger inom ett inhägnat område dit allmänheten inte har tillträde kräver inte nätkoncession.

Med undantaget menas inte tomtmark, även om den kan vara inhägnad, se mark- och miljödomstolen i Nackas dom i mål nr M 4947-13 (pdf 949 KB) och Ei:s beslut i ärende 2012-102467 (pdf 3 MB) som var det beslut som domstolen överprövade.

Område för industrianläggning (8 §)

Interna nät som ligger i ett område för industrianläggning kräver inte nätkoncession, även om det går en allmän väg eller järnväg genom området.

Ett område med exempelvis kontor är inte samma sak som ett område för industrianläggning, men var gränsen går mellan ett sådant område och annan typ av område är inte klart. Även på område för industrianläggning finns vanligtvis kontor som hör till industrin och dessa bör enligt Ei i många fall kunna sorteras in under undantaget.

Huvudregeln är att det ska vara en och samma verksamhetsutövare för hela området, alltså exempelvis en stor fabrik. Om flera verksamheter bedrivs av olika företag sker nämligen inte överföringen för egen räkning och då är inte elnätet något internt nät. Det finns dock speciella regler för detta, se 25 § längre ner på sidan.

Det är också vanligt att industriföretag låter ett annat företag sköta driften av det interna nätet. Det är tillåtet så länge industriföretaget behåller ägandet av elnätet. Om elnätet överlåts till ett annat företag kräver det däremot i de flesta fall nätkoncession.

I Ei:s beslut i ärende 2015-103889 (pdf 7 MB) kommenterar Ei frågan om kontor jämfört med industri. I samma beslut förklarar Ei att myndighetens tolkning av IKN-förordningen är att det företag som äger elnätet måste vara samma företag som driver industriverksamheten för att undantaget i 8 § ska vara tillämpligt. Det är alltså inte tillräckligt att företaget som har det interna nätet driver en verksamhet på området om det inte är en industriverksamhet.

Sjukhus och skolor med mera (9 §)

Interna nät som ligger i områden med sjukhus, skolor, forskningsinstitut eller liknande verksamheter kräver inte nätkoncession.

Det kan till exempel gälla för ett stort universitetsområde med många olika byggnader, men som alla hör till universitetet.

Flygplatser (10 §)

Interna nät på flygplatser kräver inte nätkoncession.

I Ei:s beslut i ärende 2013-100645 (pdf 4 MB) tolkade Ei IKN-förordningen så att ett flygplatsområde inte får vara för stort och innefatta för många olika typer av verksamheter om undantaget i 10 § ska vara tillämpligt.

Byggarbetsplatser (11 §)

Interna nät på byggarbetsplatser och andra tillfälliga arbetsplatser kräver inte nätkoncession.

Det betyder att de elledningar som behöver dras fram för till exempel byggmaskiner inte kräver nätkoncession. Det gäller både för stora byggarbetsplatser med många inblandade entreprenörer och för den som själv bygger ett hus.

Jordbruksfastigheter (12 §)

Ett internt lågspänningsnät inom en jordbruksfastighet kräver inte nätkoncession. Det gäller även om det interna nätet ligger utanför jordbruksfastigheten om det är till för att driva jordbruket.

Med lågspänningsnät menas ett elnät som drivs med en spänning om högst 1000 V (eller högst 1500 V för likström). Ledningar för 230 V eller 400 V (trefas) är alltså lågspänningsnät.

När det gäller interna nät på jordbruksfastigheter så spelar det ingen roll om det interna nätet har en väldigt stor utbredning. När det gäller andra typer av områden får inte ett internt nät vara för stort (till exempel när det gäller bostadshus eller flygplatser). Däremot är det viktigt att det interna nätet används för att driva jordbruksverksamheten.

Elledningar för vägar med mera (13 §)

Interna nät som ligger inom vägområden eller kanaler och som används för trafikens behov kräver inte nätkoncession.

Det spelar ingen roll om det interna nätet har en stor utbredning när det gäller det här undantaget. När det gäller andra typer av områden får inte ett internt nät vara för stort (till exempel när det gäller bostadshus eller flygplatser).

Försvarets elnät (14 §)

Interna nät för högst 40 kV spänning som ligger inom områden som försvaret använder för anläggningar som ska hållas hemliga kräver inte nätkoncession. Anledningen är att försvarets hemliga anläggningar inte ska avslöjas av att Ei måste fatta beslut om nätkoncession.

Järnvägsledningar med mera (15 §)

Interna nät som är till för att driva exempelvis tåg eller spårvagnar kräver inte nätkoncession.

Det spelar ingen roll om det interna nätet har en stor utbredning när det gäller det här undantaget. När det gäller andra typer av områden får inte ett internt nät vara för stort (till exempel när det gäller bostadshus eller flygplatser), se Ei:s beslut i ärende 2015-103203 (pdf 5 MB).

Idrotts- och fritidsanläggningar (16 §)

Interna nät som ligger på till exempel idrottsplatser, travbanor eller nöjesparker kräver inte nätkoncession.

Detta undantag gäller olika typer av anläggningar och områden dit allmänheten har tillträde. Det kan till exempel vara en fotbollsplan med tillhörande läktare, eller en campingplats, se Ei:s beslut i ärende 2016-102080 (pdf 3 MB). Däremot gäller undantaget inte för skidanläggningar, förutom om skidanläggningen har ett elnät som drivits utan nätkoncession sedan före den 1 juni 2007.

Båtanläggningar (17 §)

Interna nät i småbåtshamnar eller vinteruppläggningsplatser för fritidsbåtar och liknande anläggningar för båtar kräver inte nätkoncession.

Begravningsplatser (18 §)

Interna nät på begravningsplatser kräver inte nätkoncession. Undantaget gäller inte bara för kyrkogårdar utan för alla typer av begravningsplatser.

Handelsträdgårdar (19 §)

Interna nät på handelsträdgårdar kräver inte nätkoncession.

Telekommunikationssystem (20 §)

Interna nät som utgör del av ett telekommunikationssystem kräver inte nätkoncession. Det spelar ingen roll för det här undantaget vilket område det gäller, utan det viktiga är just att det rör sig om ett telekommunikationssystem.

Signalsystem (21 §)

Interna lågspänningsnät som uteslutande används för signal-, manöver- eller mätändamål kräver inte nätkoncession.

Vägbelysning med mera (22 §)

Interna nät som är till för att driva belysningsanläggningar kräver inte nätkoncession. Undantaget gäller exempelvis för vägbelysning och för elljusspår.

Vindkraftverk med mera (22a §)

Interna nät som kopplar ihop flera elektriska produktionsanläggningar som tillsammans utgör en funktionell enhet kräver inte nätkoncession.

I Ei:s beslut i ärende 2016-100127 (pdf 5 MB) förklarar Ei hur myndigheten tolkar IKN-förordningen när det gäller vindkraftparker. I beslutet framgår bland annat att Ei anser att det har betydelse hur en vindkraftpark är uppbyggd för att avgöra om det är en funktionell enhet trots stora avstånd mellan verken. Ei ansåg i beslutet att ledningar inom en vindkraftpark inte krävde nätkoncession.

I samma beslut ansåg Ei också att en anslutning mellan vindkraftparken och en transformatorstation 16 kilometer bort inte ingick i det interna nätet och därför inte var undantagen från kravet på nätkoncession.

Laddstolpar med mera (22b §)

Ett internt lågspänningsnät som huvudsakligen är till för att överföra el till ett fordon kräver inte nätkoncession.

Kolonistugeområde, skidanläggningar och konferensanläggningar

För kolonistugeområden gäller särskilda regler. Om det finns elnät på kolonistugeområden, skidanläggningar eller konferensanläggningar omfattas de som huvudregel inte av undantag från kravet på nätkoncession. Det krävs alltså nätkoncession.

Anledningen är att den här typen av elnät kan ha en väldigt stor utbredning och på så sätt orsaka problem för det företag som har nätkoncession för område. Se Ei:s beslut i ärende 2015-103456 (pdf 5 MB)där Ei jämställde stugor som var bostadsrätter med kolonistugor.

Om elnät på sådana områden drevs utan nätkoncession före den 1 juni 2007 får de fortsätta att drivas utan nätkoncession. Däremot får alltså inga nya sådana elnät byggas utan nätkoncession.

Överföring av el till andra på interna nät (23 §)

I 24-31 §§ IKN-förordningen finns bestämmelser om hur och när ett internt nät får användas för att överföra el till andra än den som äger nätet utan att det ska krävas nätkoncession. Huvudregeln är annars att överföring av el bara ska ske till den som äger elledningen eller elnätet för att inte kravet på nätkoncession ska gälla.

För att undantagen i 24-31 §§ ska vara tillämpliga måste det interna nätet normalt ursprungligen bara ha använts för att överföra el till den som äger det interna nätet. Man får därför inte heller utvidga eller anlägga ett nytt internt nät där el från början ska överföras till andra. Dessutom måste överföring fortfarande ske till den egna verksamheten och något av undantagen i 5-22b §§ måste vara tillämpligt.

I mark- och miljödomstolen i Nackas dom i mål nr M 1376-15 (pdf 554 KB) fastställer domstolen ett beslut från Ei i ärende 2014-102352 (pdf 5 MB) där frågan var bland annat om ett internt nät kunde skapas på en jordbruksfastighet för att föra över el från en solcellsanläggning till flera bostäder. Ei och domstolen fastslog att det inte var möjligt.

Byggnader (24 §)

Elnät eller elledningar som ligger i eller på en byggnad får användas för att överföra el till andra utan att det krävs nätkoncession. Det gäller även om elledningen eller elnätet aldrig har använts uteslutande för överföring till nätägarens verksamhet.

Det här gäller till exempel hyreshus, där hyresvärden äger elnätet men framför allt använder det för att föra över el till hyresgästerna. Samma sak gäller i affärsgallerior.

Område för industrianläggning (25 §)

Interna nät som ligger i område för industrianläggning får användas för att överföra el till andra utan att det krävs nätkoncession.

Typexemplet är när ett område för industrianläggning ursprungligen använts för en enda stor verksamhet, men den verksamheten sedan har krympt och börjat hyra ut lokaler till andra verksamheter.

Flygplatser (26 §)

På flygplatser får interna nät användas för överföring av el till andra än den som äger flygplatsen och elnätet. Det gäller till exempel överföring av el till butiker inne på flygplatsen.

I beslutet i ärende 2013-100645 (pdf 4 MB) tolkade Ei reglerna om överföring till annan på en flygplats så att en utökning av ett internt nät där många olika aktörer kommer att ansluta sig inte är en tillåten form av överföring för annans räkning.

Jordbruksfastigheter (27 §)

Ett internt lågspänningsnät på en jordbruksfastighet får användas för överföring av el till andra än den som har nätet och jordbruksverksamheten.

Ett exempel kan vara när en del av fastigheten har arrenderats ut eller när hus på fastigheten hyrs som fritidshus. Däremot gäller det inte när en fastighet styckas av från jordbruksfastigheten och alltså blir en egen fastighet. Sådana nya fastigheter ska anslutas direkt till det allmänna elnätet.

Om det ändå finns sådana platser där el överförs från ett internt nät på en jordbruksfastighet till en annan fastighet så får den överföringen fortsätta, om överföringen påbörjades före den 1 juni 2007.

Idrotts- och fritidsanläggning (28 §)

På idrotts- och fritidsanläggningar får interna nät användas för att överföra el till andra än den som innehar nätet och anläggningen. Det kan till exempel gälla idrottsplatser där en extern aktör driver kiosk eller en nöjespark där det finns restauranger som inte drivs av den som äger nöjesparken.

Båtanläggningar (29 §)

Elledningar och elnät för båtanläggningar får användas för att överföra el till andra än anläggningsägaren utan att det krävs nätkoncession. Det gäller även om nätet aldrig använts för att överföra el enbart till anläggningsägaren.

I till exempel småbåtshamnar används elnätet ofta för att överföra el till båtar som lägger till. Det kan också finnas kiosker eller liknande verksamheter i en gästhamn.

Vindkraftverk med mera (30 §)

Ett elnät för elektriska produktionsanläggningar får användas för överföring mellan anläggningarna även om anläggningarna har olika innehavare utan att det krävs nätkoncession.

Undantaget gäller även om elnätet aldrig används uteslutande för att överföra el till anläggningsägaren.

Laddstolpar (31 §)

Lågspänningsnät för laddstolpar och liknande anläggningar får användas för överföring av el till annan utan att nätkoncession krävs. Det gäller även om elnätet aldrig används uteslutande för att överföra el till anläggningsägaren.

Undantaget är det som gör att laddstolpar för bilar kan monteras och användas utan att det krävs nätkoncession.