Regeringen vill säkerställa att kunderna betalar skäliga avgifter för elnätstjänsten, samtidigt som elnätsföretagen får rimliga intäkter för att driva sin verksamhet. Regeringen har under en längre tid följt upp hur regleringen av elnätsavgifterna tillämpas och anser att det behövs ett tydligare regelverk för att säkerställa att elnätsföretagens avkastning är rimlig. Man vill också snabba upp och förenkla handläggningen hos domstolarna.

Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 23 oktober 2017.

Projektbeskrivning

I december 2016 fick Ei i uppdrag av regeringen att ta fram förslag på författningsändringar inom flera avgörande områden inom elnätsregleringen. I uppdraget ingår att ge förslag på regler för att fastställa företagens avkastning, utvärdera regleringen och lämna lagförslag på förbättringar samt att analysera vilka skäl företagen har för att investera i sina elnät.

Uppdraget om avkastningen

Uppdraget gällande avkastningen gavs av regeringen i samband med de domar Förvaltningsrätten i Linköping meddelade i december 2016. Av dessa domar framgår att förvaltningsrätten gjorde en annan bedömning på några punkter avseende det sätt Ei beräknat en rimlig avkastning för elnätsföretagen vid fastställandet av intäktsramarna för perioden 2016-2019. Domstolens uppfattning om hur kalkylräntan ska fastställas innebär att nätföretagen skulle kunna ta ut cirka 8 miljarder mer under perioden 2016-2019 om domarna skulle vinna laga kraft. Av uppdragsbeskrivningen framgår att regeringen anser att det finns skäl att författningsreglera kalkylräntan för att säkerställa att den blir rimlig.

Grundläggande i denna del är att projektet kan visa på vilken modell som är mest lämplig att använda vid beslut om avkastning samt hur den modellens parametrar ska bestämmas och användas. Även om det av uppdragsbeskrivningen framgår att Ei ska utreda andra modeller än WACC-metoden så är utgångspunkten i projektet att det inte finns någon annan vedertagen modell för detta ändamål. Det huvudsakliga syftet med denna del i projektet blir därför att identifiera vilka alternativ som skulle kunna komma ifråga när det gäller att föreslå en författningsreglering avseende en rimlig kalkylränta. Ei ska därefter utreda konsekvenserna av dessa och lämna ett eller flera förslag till regeringen.

Uppdraget om att se över regleringen

Förhandsregleringens första tillsynsperiod 2012-2015 har avslutats och Ei har fastställt företagens intäktsramar för den andra tillsynsperioden 2016-2019. Uppdraget utgör därför en bra grund för att utvärdera den reglering som har tillämpats hitintills. Detta inbegriper först och främst en utvärdering av metoder som använts vid fastställandet av intäktsramarna för två tillsynsperioder.

För att kunna göra en sådan utvärdering är det viktigt att slå fast vilka syften regleringen har och hur varje del i regleringen stödjer det syftet. Om utvärderingen visar att den aktuella regleringen inte stöder syftena med regleringen bör därför reglerna eller metoderna ändras. En utgångspunkt i arbetet är att större omtag i regleringen inte kan göras innan nästa tillsynperiod inleds år 2020.

Projektet ska därför leverera en analys på vilka förändringar som är önskvärda och vid behov lämna författningsförslag inför nästkommande tillsynsperiod alternativt en beskrivning av vilka delar i regleringen som bör ändras även om dessa inte kräver ändringar i ellagen. Det kan också bli aktuellt att lämna en färdplan över planerade förändringar i regleringen som sträcker sig över flera tillsynsperioder.

Investeringar

Uppdraget om att redovisa nätföretagens investeringar syftar till att utreda de bakomliggande skälen till att investeringarna i elnäten har ökat den senaste tiden. Utgångspunkten för denna del i uppdraget är att genomföra det utifrån kvalitativ analys, uppgifter om planerade och realiserade investeringar samt uppgifter från elnätsföretagen.

Analys av incitamentsregleringen

Incitamentsregleringen ändrades och utökades till den andra tillsynsperioden och det har framkommit kritik om att den inte ger tillräckliga eller i vissa fall felaktiga incitament. Därutöver finns det skäl att arbeta vidare med incitament som gäller utnyttjande av nätens befintliga kapacitet, minska nätförluster samt att förbättra avbrott och avbrottstid i de svenska elnäten.

Incitamentsregleringen är en integrerad del av regleringen och denna del av projektet ingår därför som en del i arbetet med regeringsuppdraget att se över regleringen. Sannolikt kommer arbetet inte medföra några författningsförslag eftersom Ei har bemyndigande att utfärda föreskrifter på området.